Las 2007 a reg ny-ettor.indd

DELPROV 9
Delprovet innehåller 20 uppgifter.
Anvisningar
Delprovet LÄS prövar din förmåga att ta till dig innehållet i texter skrivna på svenska.
Provet består av fem texter från olika ämnesområden. Till varje text hör fyra uppgifter.
Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag. Ett av svarsförslagen är rätt.
Läs texten och välj ut det svarsförslag som med stöd av texten bäst besvarar frågan.
Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland
verkar först fl era svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de
olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan.
Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den
information som ges i respektive text.
Alla svar ska föras in i svarshäftet. Det ska ske inom provtiden.
Markera tydligt.
Om du inte kan lösa en uppgift, försök då att bedöma vilket svarsförslag som verkar mest rimligt.
Du får inget poängavdrag om du svarar fel.
På nästa sida börjar provet som innehåller 5 texter och 20 uppgifter.
Provtiden är 50 minuter.
BÖRJA INTE MED PROVET FÖRRÄN PROVLEDAREN SÄGER TILL.
Tillstånd har inhämtats att publicera det upphovsrättsligt skyddade material som ingår i detta prov.
Ett slitet antagande är att fi lmen refl ekterar sin tid och en bristvara under senare år. Den vita duken har snarare det samhälle den uppstår i. På sjuttiotalet, när böckerna dominerats av berättelser som beskriver svek på många Sagan om ringen svepte över världen, fl oppade ändå de två plan i (kompis)relationer, såsom det uttrycks i Training fi lmerna som baserades på dem. Berättelsen förmådde inte Day, Memento eller Th e Score, för att nämna ett par. Det konkurrera med tidens bildmediala storsatsning Stjärnor- var faktiskt länge sedan vi såg en likare till Butch Cassidy nas krig där det onda avgjort kom utifrån och där även en kvinna hade en betydande roll. I dag har världen på ett I övrigt har man på sina håll framhållit – som Doris annat sätt blivit beredd att ta emot Sagan i megaform, en Lessing t.ex. – att då man i den feministiska debatten på berättelse där det onda på ett oroväckande sätt manipule- ett grovt förenklat sätt har beskyllt den kollektiva man- rar inom det godas domäner. Det kan vara intressant med ligheten för alla mänsklighetens misstag, har man i själva en fundering kring det nutida framgångsreceptet.
verket lämnat den uppväxande generationen män utan Det omedelbara visuella intrycket säger att fi lmen talar konstruktiva förebilder. Det som blivit över av idén om främst till en ung manlig publik mellan  och , upp- det maskulina är skal, gestalter som formats med anabola vuxen med dataspel och serietidningar. Dess estetik är ett steroider och preparerats med Viagra.
hisnande exempel på hur perspektiv som utvecklats under Om man tänker på att fi lmen Sagan om ringen har lan- de senaste  åren med början i TV-spel nu förts över till serats i denna kontext, kan man inte annat än medge det den vita duken. Så till exempel anknyter de fallande bro- positiva i att den restaurerar vissa tilltalande värden för- arna i Morias grottor visuellt till bl.a. Super Mario Bros- knippade med maskulinitet. Det Sagan om ringen erbju- spelen, medan de stora kampscenerna i fi lmen refererar der är helt enkelt snubblande nära ett alternativ till både till senare tiders mera sofi stikerade krigsspel, som Age of velourmannen och steroidgubben. Männen i den är inte Empires eller Warcraft.
särskilt tjusiga till utseendet, de kan vara gamla, kortväxta, För att förankra framgången bland andra åskådargrup- luggslitna, skitiga och få stryk för det mesta – men de har per har man naturligtvis plockat även från andra perioders mod, uthållighet, humor och ett rikt känsloliv.
populära fatabur. Så till exempel är scenen där Boromir Sagor och populärfi lmer bygger i allmänhet på binära dör i Aragorns armar direktkopierad från Giuseppe Verdis oppositioner, ett system av motsatta egenskaper som t.ex. opera Don Carlos, hobernas hus i Fylke påminner starkt gott och ont, ungt och gammalt, liv och död – och man- om boningarna i Det susar i säven, och invånarna själva för ligt och kvinnligt. Men det fi nns inte många kvinnor i tankarna till Charles Dickens eller Lewis Carroll.
denna fi lm. De två kvinnliga alverna som skymtar förbi är En föga originell slutsats som man kan dra från hand- ljuva och eteriska och deras främsta funktion är att, föga lingen och karaktärsteckningen är, att Sagan om ringen oväntat, förse hjältarna med vila och läkedom. Bristen i handlar om ”male bonding”, manliga förbund. Själva sig är talande. Och i brist på faktiska kvinnliga gestalter avsnittet heter ju Fellowship of the Ring – och de relationer får man försöka fi nna något som skulle kunna beteckna som breder sig som ett nät över berättelsens yta beskriver kvinnlighet. Och det fi nns, fast på ett så fl agrant sätt och ju vänskap mellan män oavsett om de är trollkarlar, hober, i så öppen dager att man först inte lägger märke till det. alver eller människor. Vid sidan av den växande kärleken Så fungerar ju ideologin: obemärkt.
mellan Aragorn och Boromir är det mest framträdande Enligt strukturalistiska forskare är sagans grundmöns- förhållandet som porträtteras det mellan hoberna Frodo ter det, att en hjälte tillträder ett rum där han måste lösa uppdrag och klara hinder av olika slag. Man har betraktat Frodo och Sam är vänner sedan barnsben, och den något detta rum (av äventyr) som ett kvinnligt element medan enfaldige Sams tillgivenhet för sin kamrat får sitt mest den som agerar, hjälten, är maskulin. Enligt detta synsätt rörande uttryck när han i slutet av berättelsen börjar vada står alltså själva det visuella universum som fi lmen presen- efter båten som Frodo nyss har skjutit ut i fl oden. Han terar för kvinnlighet. Det är fullt av skönhet: vattenfall, ska följa efter sin vän trots att han inte kan simma: det är soldis och gröna ängar – men det härbärgerar dessutom vänskap mot alla odds och allt förnuft. Han hinner nästan skrämmande avgrunder och förrädiska gåtor. drunkna innan Frodos utsträckta hand räddar honom.
I en sådan ambivalent värld står fi lmens hjälte Frodo Det blir inte svårt att hävda att denna fi lm handlar om och hans anförvanter alltså för det goda. Deras uppdrag är kärlek, trohet och vänskap mellan män. ”Jaja, det har vi att skydda den fred och frihet som dessa domäner åtnjuter väl hört förr”, säger den luttrade en smula otåligt. Men gentemot ett framtida hot och förstörelse. Anmärknings- faktum är att denna sorts berättelser har framstått som värt är då att upphovspersonerna till fi lmen valt att ge den samlade ondskan ett visuellt uttryck som otvetydigt for- Filmen fi ck fyra Oscar, bland annat för foto, men också mats till en kvinnlig symbol. Intressant nog saknar detta för bästa visuella eff ekter. Priset inkluderar då också sinne- fenomen motsvarighet i boken. Nu talar jag varken om bilden för den samlade ondskan i Sagan om ringens univer- själva ringen, som är en sliten symbol för kvinnlighet, eller sum – som alltså är en kvinnas eldsfl ammande, avgrunds- ens det faktum att när man stoppar fi ngret i den, händer svarta kön. Se på den. Så förfärligt banalt att man nästan det alltid något otäckt. Jag syftar snarare på bilden där drar sig för att påpeka det. Så många satsade miljoner och själva ondskans kärna förtätas, nämligen den bild som i så resulterar de i en animerad version av dassklotter. Den ord beskrivs som ett öga: ”Ett stort öga utan ögonlock som fräser förstås och växer i storlek och skrämmer väl också, men det ändrar inte saken i sig: det handlar om arkety- När upphovspersonerna visualiserat detta öga har det piska bilder grundade på kvinnohat.
antagligen föresvävat dem ett getöga med avlång pupill Är nu detta skadligt, har denna symboliska bild en liknande det som skrämt åskådarna i Rosemarys baby och negativ verkan på alla (unga män) som går och ser Sagan åtskilliga andra skräckfi lmer. Det är bara det att i gestal- om ringen? Är Sagan om ringen en dålig fi lm för att den tandet av den församlade ondskan i Sagan om ringen har befäster och upprepar de i samhället cementerade mönst- man inte bara utelämnat ögonlocken utan även ögonglo- ren mellan könen? Naturligtvis inte. Det är en välgjord ben med dess vita och irisens rundning. Det som återstår berättelse, ett storartat spektakel: till synes enkel men med är pupillen, en svart baljformad oval omgiven av fl ammor: många bottnar. Var och en avgör själv vad hon/han gör av med andra ord bilden av en kvinnas könsorgan, inte sär- de bilder man tar del av, men förhoppningsvis utan att skilt olik dem jag såg ristade på dassväggen på busstatio- nen i min hemstad när jag var liten.
1. Enligt textförfattaren innehåller fi lmen
3. Vad anser textförfattaren om skildringen
Sagan om ringen många referenser till
av män i fi lmen Sagan om ringen?
andra kulturella verk. Vad anser hon vara
syftet med dessa referenser?
A Att den är uppseendeväckande och ovanlig framför allt i sättet att spegla förhållandet mellan A Att fi lmen ska framstå som nyskapande och Att den är lovvärd eftersom den visar något mer Att fi lmen ska locka en så bred publik som och något annat än de sedvanliga schablonbilderna.
C Att den visserligen är intressant men alltför C Att fi lmen ska anknyta till en tidlös berättartradition.
fantasipräglad för att påverka dem som utgör en stor del av fi lmens målgrupp.
D Att fi lmen ska anpassas till dataspelens estetik.
D Att den bakom all polerad yta framträder som platt och otydlig vad gäller det grundläggande 2. Vilket av följande i fi lmen Sagan om ringen
kan enligt textförfattarens framställning
betraktas som kvinnligt?
4. Vad är det textförfattaren saknar i nutida
A Berättelser om kvinnlig vänskap.
Berättelser med litterära kopplingar.
D Berättelser med tydliga symboler.
FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
Osteoporos, dvs. benskörhet, kan uppkomma som resul- för att stödja den fetala skelettutvecklingen, där kalcium- tat av en inadekvat ökning av benmassan under tillväxten inlagringen hos fostret ökar från ungefär  mg per dag i eller en hög åldersbetingad förlust. Därför är det viktigt vecka  till  mg per dag i vecka . Hos den ammande att kartlägga de faktorer som påverkar benmassan, t.ex. kvinnan överförs cirka  mg kalcium via mammans graviditet och amning. Syftet med denna översiktsartikel bröstmjölk dagligen till barnet. Sålunda har den gravida är att utvärdera om graviditet och amning leder till mins- respektive ammande kvinnan ett markant ökat kalciumbe- kad benmassa samt om kvinnor som har fött många barn hov, något som skulle kunna påverka benmassan i negativ har lägre benmassa och högre frakturrisk än kvinnor som riktning vid otillräckligt kalciumintag. Extra kalciumtill- inte har fött barn. Minskar benmassan med  procent, skott verkar dock inte påverka benmassan hos de kvinnor dubbleras frakturrisken. Låg benmassa i sig är inte sym- som intar normala mängder kalcium, däremot fi nns det tomgivande, utan det är först när det kliniskt signifi kanta indikationer på att gravida och ammande kvinnor med tillståndet inträff ar, en fraktur, som individen märker av lågt kalciumintag har nytta av kalciumsupplement.
Mycket av förändringarna i benmassan är även hormo- I litteraturen hittar man en rad prospektiva observa- nellt styrda, och där är östrogen förmodligen det viktigaste tionsstudier och fall-kontrollstudier som visar att benmas- hormonet för att reglera benomsättningen. Mekanismen san minskar under en graviditet, en förlust på allt från  bakom östrogenets eff ekt är inte fullt klarlagd, men öst- till  procent beroende på undersökt region och använd rogenreceptorer har hittats på både osteoblasterna (celler mätapparatur. Men det fi nns även enstaka studier som ansvariga för benformationen) och osteoklasterna (cel- motsäger att en graviditet påverkar benmassan. Två ofta ler ansvariga för benresorptionen). Det föreligger också citerade studier som konkluderar detta är dock behäftade indirekta eff ekter av östrogen. Även andra hormoner som med metodologiska svagheter. I den första studien skilde progesteron och androgener, tyreoideahormon, tillväxt- sig uppföljningstiderna åt mellan de gravida kvinnorna och hormon, insulinliknande tillväxtfaktor (IGF-) och pro- kontrollerna, och i den andra studien ingick endast  gra- laktin påverkar benomsättningen. Samtliga dessa hormo- ner förändras i koncentration under graviditet samt under När man väger samman publicerade studier verkar det amning, något som gör att det är mycket svårt att förut- därför som om konklusionen blir att en gravid kvinna för- säga hur benmassan kommer att förändras.
lorar upp till  procent av benmassan under graviditeten.
Graden av fysisk aktivitet är också av betydelse för ben- I litteraturen hittar man även en rad prospektiva obser- massan. En minskad aktivitetsnivå leder ofelbart till mins- vationsstudier och fall-kontrollstudier som entydigt visar kad benmassa. Även om kvinnor med normal graviditet att benmassan minskar under en amningsperiod – en rekommenderas att fortsätta med fysisk aktivitet reducerar förlust på allt från  till  procent med sex månaders de fl esta successivt sin aktivitetsnivå, åtminstone mot slu- amning har rapporterats, beroende på undersökt region tet av graviditeten. Efter förlossningen upplever dessutom och använd mätapparatur. I motsats till detta har endast många kvinnor att det är svårt att fi nna tid att träna. En enstaka studier rapporterat att amning inte leder till någon minskad fysisk aktivitetsnivå skulle därför kunna med- verka till att gravida och ammande kvinnor minskar sin De senaste årens publikationer konfi rmerar inte bara benmassa, men det fi nns förmodligen en rad andra fak- att amning är associerad med förlust av benmassa, utan torer som också påverkar benmassan, så som den ökade redovisar även en dos-responseff ekt, där en lång amnings- kroppsvikt och ändrade kroppssammansättning som upp- period är associerad med stor benmasseförlust och en kort amningsperiod med liten förlust, fynd som ytterli- I litteraturen fi nns publicerat en rad tvärsnittsstudier som gare styrker att amning verkligen påverkar benmassan. pekar på att äldre kvinnor som i sin ungdom fött många På sikt verkar denna förlust inte ha någon klinisk bety- barn och haft en lång amningsperiod inte har lägre ben- delse, då de fl esta studier som följt ammande mödrar massa än kvinnor i samma ålder som har fött få eller inga även sedan amningen har avslutats, visar att benmassan barn. Intressant nog fi nns det i det närmaste lika många publikationer som rapporterar att äldre kvinnor som i sin Det föreligger starka indikationer på att innehållet av ungdom fött många barn har – procent högre benmassa kalcium i födan är av vital betydelse för benmassan. Under än andra kvinnor i samma ålder som har fött få eller inga graviditeten förser modern fostret med  till  g kalcium barn, ett faktum som ytterligare understryker betydelsen av antalet graviditeter för benmassan. Det verkar sålunda som Hittills publicerade studier kan inte ge besked om huru- om förlusterna av benmassa under graviditet och amning vida det föreligger ett orsakssamband mellan graviditet i inte har någon betydelse i ett långtidsperspektiv.
ungdomen och hög benmassa och låg frakturrisk i ålder- Även om graviditet och amning är associerade med för- domen. En förändrad livsstil associerad med arbetsfördel- lust av benmassa verkar detta inte leda till ökat antal fraktu- ningen i stora familjer har kastats fram som en tänkbar rer. En rad prospektiva observations- och tvärsnittsstudier förklaring till fynden. Denna hypotes stöds i litteraturen, rapporterar att äldre kvinnor som i sin ungdom fött många där data visar att sambandet mellan färre höftfrakturer och barn inte har större risk att ådra sig frakturer än kvinnor i multipla graviditeter verkar vara oberoende av benmassan. samma ålder som har fött få eller inga barn alls. Som kon- Observationsstudier har visat att även om man justerade trast till detta har det i nästan lika många publikationer för skillnader i benmassan, hade kvinnor med många barn rapporterats att äldre kvinnor som i sin ungdom fött många färre frakturer än kvinnor utan barn. Paralleller kan dras barn har upp till  procent lägre höftfrakturrisk än andra till fysisk träning av åldringar, vilket knappast påverkar kvinnor i samma ålder som har fött få eller inga barn.
benmassan i någon biologisk mening, men minskar ris- När man väger samman publicerade studier verkar det ken för att falla – något som borde resultera i minskad som om det i hälften av dessa studier konkluderas att det inte fi nns något samband mellan graviditet, låg benmassa och hög frakturrisk, medan det i andra hälften indikeras M K K, H G A  att en eller fl era graviditeter är associerade med hög ben- C  massa samt låg frakturrisk i högre ålder. I de fl esta studi-erna är författarna däremot överens om att det inte fi nns benresorption = nedbrytning av skelettet
något samband mellan amning och frakturrisk.
5. Vad anger texten om orsakerna till att
7. Hur motiverar textförfattarna att de bort-
gravida och ammande kvinnor förlorar
ser från de studier vars resultat pekar på
benmassa?
att graviditet inte påverkar benmassan?
A Forskarna har kommit fram till en rad olika och Resultaten är knutna till enstaka regioner.
Det står ganska klart att det minskade kalciumin- C Det fi nns brister i själva undersökningarna.
D Resultaten motsägs av ett stort antal andra C Det fi nns fl era rimliga orsaker men de exakta D Forskningen visar att orsaken i första hand går 8. Vilket av följande påståenden är enligt
texten mest korrekt vad gäller fraktur-
risken bland äldre kvinnor som fött många
6. Vilken slutsats är mest rimlig utifrån
textens beskrivning av graviditetsbetingad
benskörhet?
A Frakturrisken är stor vilket beror på låg benmassa.
Frakturrisken är stor men ett klart samband A Att denna typ av benskörhet nu framför allt C Frakturrisken är liten vilket beror på hög Att denna typ av benskörhet i sig är ofarlig men D Frakturrisken är liten men ett klart samband C Att denna typ av benskörhet har blivit allt vanligare till följd av minskat kalciumintag.
D Att denna typ av benskörhet oftast är ofarlig och FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
David Forrest har i Cartographic Journal presenterat en nance Survey, det engelska kartverket, borde ta efter den tio-i-topp-lista över -talets kartor. David Forrest är svenska modellen för framställning av sin karta i skala president i det brittiska kartografi ska sällskapet och lärare : , särskilt över norra Skottland.
Den svenska ekonomiska kartläggningen har en ganska Forrest noterar att han från tidig ålder haft ett stort lång historia som man inte kan begära att David Forrest intresse för kartor. Han har ägnat  år åt att forska och skall känna till. Kartarbetena kom i gång  då Rikets bedriva utbildning inom kartografi n. Den lista han tagit ekonomiska kartverk bildades. Karteringens ursprungliga fram är i stor utsträckning baserad på hans egna erfaren- syfte var endast att skaff a underlag för areell statistik över heter av kartor – med visst infl ytande från personer som i första hand åker och äng. Det var länge inte självklart att han diskuterat listan med. De utvalda kartorna har det någon karta alls skulle ges ut, men åtminstone i de fl esta gemensamt att de påverkat utvecklingen inom kartografi n län där kartläggningen drog fram gavs det ut en häradsvis under -talet. Det är alltså inte fråga om en topplista sammanställd karta i skala : . I samband med att där de ur rent kartografi sk synpunkt vackraste kartorna fotogrammetriska metoder utvecklades under -talet har listats. De kartor som står på listan är inte ordnade i beslöt man att en ny ekonomisk kartserie skulle arbe- någon viss ordning annat än att ordningen är ungefärligen tas fram och baseras på en fotokarta. Detta arbete kom i gång , men kartan innehöll då ingen redovisning av höjdförhållandena.
1. Antarktis: den sista okarterade kontinenten Från militärt håll har man aldrig visat något större 2. Internationella världskartan i skala :   intresse för den ekonomiska kartläggningen. Från mitten 3. Becks karta över Londons tunnelbanesystem av -talet till dess att den nya topografi ska kartlägg- ningen var avslutad  användes en speciell, hemlig eld- ledningskarta i skala :  i de sammanhang där man inom försvaret hade behov av en noggrann redovisning av terrängens höjdförhållanden. Den nya topografi ska kar- tan blev när den täckte hela landet den militära fältkartan och eldledningskartan avskaff ades. Efterhand som höjd- kurvor konstruerats för eldledningskartan och sedermera för den topografi ska kartan började man från mitten av En del av dessa kartor är väl inte särskilt välkända i -talet förse även Ekonomiska kartan med höjdkurvor. Sverige. Den som vill veta mer om de olika kartorna hän- Något militärt behov låg emellertid inte bakom detta. De visas till Cartographic Journal. Här skall endast ges en redo- höjdkurvor som redovisas på Ekonomiska kartan är inte visning av motiven för Ekonomiska kartans plats i sam- primärt framställda för denna kartserie och har därmed manhanget. Ett starkt bidragande skäl till att den svenska egentligen inte den kvalitet som de borde ha vid återgiv- kartan är med på listan är Forrests stora intresse för topo- Det är dock ställt utom tvivel att den ekonomiska kart- Han menar att Ekonomiska kartan inte är särskilt väl typ som utvecklades under -talet var en innovation, känd men att den är ovanlig och märklig i många avseen- som länge kom att vara en svensk specialitet. I dagens läge den. Kartläggningen påbörjades  och täckte  pro- när framställning av ortofotokartor har förenklats genom cent av landet . Huvuddelen trycktes i skala :  digital teknik har användningen av fotokartor som grund men vissa mindre befolkade områden gavs ut i : . för olika typer av kartredovisning fått en mycket större Kartserien – säger Forrest – designades för att tjäna tre omfattning på olika håll utomlands. Det erkännande som huvudändamål. För det första skulle den tjäna som en den modell som använts i den svenska ekonomiska kart- militär karta med full topografi sk information inklusive läggningen får genom den presenterade topplistan är gläd- höjdkurvor. För det andra skulle den redovisa grundläg- jande. Det var en innovation som passade särskilt bra i det gande markanvändning och för det tredje skulle den redo- skogrika Sverige. När karttypen togs fram på -talet visa fastighetsbeståndet utanför tätbebyggelsen. Han illus- spelade nämligen påtryckningar från de skogliga intres- trerar sin framställning med ett utsnitt av kartan i skala senterna en stor roll. Men valet att använda en fotokarta :  och :  över Risinge. Forrest menar att Ord- som baskarta motiverades också av att man inte hade till- gång till fotogrammetriska instrument för att åstadkomma lantmäteristyrelsens sida drev man frågan att fotokartan inte skulle vara en del i den tryckta kartan. I stället skulle Karttypen accepterades dock inte i alla läger. Redan i början av -talet skriver t.ex. Erik Fagerholm, professor I dagsläget anses det väl som helt naturligt att fl ygbilden i fotogrammetri vid Kungliga tekniska högskolan: ”Den i form av ortofoto skall utgöra bakgrund i kartan. Om det typ av ekonomisk karta som skapades gör ej heller, åtmins- är något som nu borde diskuteras är det väl snarast om tone enligt min åsikt, full rättvisa åt fotogrammetrins detta ortofoto skall framställas ur bilder fotograferade i möjligheter. Måhända hade resultatet blivit ett annat om svart-vitt som nu eller baseras på annat material som färg- någon fotogrammetriker av facket fått säga sitt ord.” Ett annat inlägg i denna debatt gjordes i mitten av -talet då frågan togs upp i den statliga s.k. fotogrammetriutred-ningen. Detta ledde bl.a. till att vissa försöksarbeten med topografi sk karta = karta som visar terrängens höjdför-
en ny karttyp genomfördes. Särskilt från den dåvarande hållanden samt bl.a. vägnät, bebyggelse och skogsmark 9. I vilket avseende var den svenska Ekono-
11. Vad i Sverige gjorde Ekonomiska kartan
miska kartan en nyskapelse, enligt text-
till en lämplig karttyp?
författaren?
A Den rika tillgången på statistik.
D Det starka intresset för innovationer.
12. Hur betraktas Ekonomiska kartan i dag,
10. Textförfattaren bemöter David Forrests
enligt texten?
uppgifter kring Ekonomiska kartans till-
komst. I vilket avseende har Forrest fel,
A Som ett seriöst men kortlivat vetenskapligt försök. enligt textförfattaren?
A Kartan utformades inte för de syften som C Som ett lyckat resultat av en fri och oberoende Initiativet till kartläggningen kom från annat håll D Som en produkt av dåtidens begränsade ekono- C Kartläggningen utfördes med hjälp av annan D Kartan fi ck inte den internationella uppmärksam- FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
När olika grupper möts inom ett samhälle uppstår frågan enhetligt språk. Industrisamhällets krav på arbetsdelning vad det är som skall kunna hålla samman grupperna trots och samarbete motiverade en kulturell enighet. Denna de olika kulturella utgångspunkterna. Finns det någon teori om nationalismens beroende av det moderna industri- möjlighet att forma och befrämja en enhet i mångfalden? samhället har dock inte stått oemotsagd. Den amerikanska Problemet är att skapa en identifi kationsgrund som inte forskaren Liah Greenfeld hävdar att nationalismen dök favoriserar en grupps intressen till priset av andra grup- upp före industrialiseringen. Greenfeld presenterar som pers vitala intressen. Rädslan att vara partisk får å andra ett motexempel den nationalism som växte fram i - sidan inte leda fram till en urvattnad samhällsidentitet. talets England. Den nationella idén spelade en stor roll i Samhällsidentiteten måste ha ett substantiellt innehåll Henry VIII:s kamp mot den romerska kyrkan. Nationalis- som motiverar att grupperna lever och verkar tillsam- men var, enligt Greenfeld, en frukt av reformationstiden. mans. Den kritiska frågan är således om det fi nns något Man kan dock hävda att nationalismen som idé fi ck en som olika grupper kan samlas kring och som de alla kan större utbredning hos de breda folklagren genom industri- betrakta som en meningsfull samhällsidentitet. När vi talar om samhällsgemenskaper i dagens värld I identitetsforskningen understryks ofta att identiteter, menar vi ofta nationella gemenskapsformer. Då en individ exempelvis de nationella, är skapade eller konstruerade. talar om en samhällsidentitet eller en samhällsgemenskap Benedict Anderson är en forskare som har argumenterat är det just den nationella identiteten som ofta avses. Även för att nationella identiteter innehåller konstruerade eller om nationalstater har funnits under en lång tidsperiod föreställda drag. Anderson kallar följaktligen en nation från den nya tidens början är dock nationalismen som för en ”föreställd gemenskap”. Enligt Anderson var en ideologi ett relativt nytt fenomen. Det var framför allt väsentlig grund för den nationella identiteten framväxten under -talet som nationalismen fi ck ökat fotfäste i av ett mediafl öde. Genom tidningar och böcker kunde en Europa. Nationalismen tog sig bl.a. uttryck i föreställ- kollektiv identitet som den nationella skapas, bl.a. kring ningen att varje nationell gemenskap har rätt till själv- föreställningar om en gemensam historia. De olika folk- bestämmande, något som i sin tur ansågs motivera en skolorna som byggdes upp under -talet bidrog till att förmedla nationella historieskrivningar. I dessa historie- Nationalismen brukar vanligtvis defi nieras i etniska ter- skrivningar kunde det ingå mytiska inslag om en etnisk mer. Den nationella identiteten kopplas då till en grupp homogenitet och en gemensam kultur. Konstruerade his- med ett gemensamt språk, en gemensam historia och en torieskrivningar var speciellt vanliga om landet bestod av gemensam kultur. En nationell identitet behöver dock inte fl era etniska grupper. En nationell historieskrivning växte vara kopplad till en etnisk identitet trots att etniska grupper då fram för att hålla samman de olika grupperna.
ibland har utvecklats till nationella rörelser. Vi kan tala om I någon mening bär alla kulturella identiteter på kon- civil nationalism i de fall då människor i ett landområde struerade drag. Den relevanta frågan är inom vilka områ- identifi erar sig med vissa moraliska och konstitutionella den som det föreställda eller konstruerade kommer in. Att principer. Den amerikanska nationalismen har beskrivits en nationell identitet är konstruerad och förändringsbar som en civil nationalism vilken har ansetts vara mer öppen kan ibland visa sig vara till fördel. Den nationella identi- mot invandrare än den etniska nationalismen. Den civila teten kan anpassas till etniska och politiska förändringar, nationalismen i ett land som USA är dock inte kulturellt och den kan även bli tillgänglig för invandrare med en neutral eller frånkopplad en historia. Den amerikanska annan kulturell bakgrund än majoritetsbefolkningens.
identiteten är uppbyggd kring en invandrarhistoria där De väsentliga frågorna är istället om den nationella begrepp som nybyggaranda och individuella initiativ står i identiteten är integrerad på ett självständigt sätt hos en förgrunden. Den politiska ramen för den civila nationalis- individ, och om identiteten uttrycker acceptabla vär- men har också varit den västerländska upplysningstidens den. En kritisk fråga i detta sammanhang är om den rättighetsidéer. I det politiska idégodset ingår bl.a. begrepp påstådda nationella identiteten verkligen avspeglar alla som religiös tolerans och yttrandefrihet.
medborgares vitala intressen eller om identiteten bara Den nationella identiteten har av en del forskare ansetts tar hänsyn till en bestämd grupps intressen. När en per- vara beroende av politiska faktorer som framväxten av son gör anspråk på att beskriva de väsentliga egenska- enhetliga statsförvaltningar och utbildningssystem. perna i en kollektiv identitet som den nationella, bör Socialantropologen Ernest Gellner har betonat att för- man i regel inta en ifrågasättande attityd. Den fråga ändringar i ekonomin och framväxten av ett industrisam- som bör ställas är vems intressen en sådan beskrivning hälle krävde gemensamma referensramar i form av ett Statsvetaren Elisabeth Kiss nämner några talande exem- Vilka värden brukar då förknippas med en nationell pel på moraliskt diskutabla historieskrivningar. Till vissa kultur? De nationella kulturerna gör ofta anspråk på att nationella identiteter knyts t.ex. en föreställning om att förverkliga fl era olika värden för sina medlemmar. Det nationen har blivit utsatt för en lång historia av orätt- är inte bara fråga om att skänka en individ en geografi sk vist lidande och att den inte har fått sin rättmätiga plats i lokalisering. Den nationella kulturen gör även anspråk på världssamfundet. I andra fall kan en överlägsenhetstanke att tillhandahålla en tidsmässig lokalisering genom olika föreligga. Man föreställer sig då att den nationella kulturen traditioner. En medlem av en nation kan även uppleva i någon mening är överlägsen andra nationella kulturer. att hans eller hennes handlingar får en speciell lyster eller En annan typ av verklighetsförfalskning kan föreligga när dignitet genom att de bidrar till nationens liv.
en etnisk grupp anser sig ha skapat en nationell kultur, En nationell kultur innehåller också föreställningar om medan kulturen i själva verket är ett resultat av fl era olika en speciell gemenskap mellan nationens medlemmar. Den engelske fi losofen och statsvetaren David Miller hävdar att Kiss är noga med att understryka att falska föreställ- en nationell identitet kan bidra till att människor upple- ningar inte nödvändigtvis behöver misskreditera en natio- ver solidaritet trots att de inte känner varandra. En natio- nell identitet. I en nationell identitet kan det fi nnas en nell identitet kan också få människor att engagera sig i falsk övertygelse om att nationen i det förfl utna uppvi- gemensamma projekt. De kan sträva efter att förverkliga sat tolerans mot andra kulturer. Denna föreställning kan kollektiva värden som en ren miljö. Flera av dessa värden sedan ligga till grund för konstruktiva ageranden i dags- kan, som vi tidigare nämnt, förknippas med andra kultu- politiken. Flera kolonier i tredje världen har också for- mat nationella identiteter i syfte att frigöra sig från olika kolonialmakter.
13. Vilket av följande är forskarna Ernest
15. Vad hävdar statsvetaren Elisabeth Kiss
Gellner och Liah Greenfeld inte överens
enligt texten om de inslag av verklighets-
om, enligt texten?
förfalskning som fi nns i nationella identite-
ter?
A Industrialiseringens betydelse för nationalismens A Att de sällan tycks gynna nationens relation till Nationalismens påverkan på industrisamhällets befolkning.
Att de främst återfi nns hos unga och nybildade stater.
C Graden av folkligt stöd för nationalismen vid C Att de förefaller att stärka majoritetens ställning D Nationalismens konkreta uttryck i det industri- D Att de ibland kan leda till konkreta positiva 14. Vilken är den främsta sammanhållande
faktorn i ett samhälle som präglas av civil
16. Vad är enligt textförfattaren nyckeln till
nationalism, enligt textens resonemang?
en fungerande nationell identitet?
A Att man i enlighet med historiska erfarenheter ökar den kulturella mångfalden i samhället.
Att man fi nner en gemensam och relevant C Att man stärker och betonar individens samhäl- D Att de styrande verkligen representerar samhäl- FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
Det fi nns fl era begrepp som används i anslutning till mil- började utvecklas i större omfattning på -talet var det jöundervisning. Axelsson () har gjort en genomgång undervisning om miljön som dominerade. Läraren var av begrepp använda i svensk- och engelskspråkig litteratur huvudaktören i klassrummet och undervisningen var för- och pekar på svårigheterna att särskilja de olika begreppen medlande. Miljöproblemen, deras orsaker och konsekven- och att se vilka som motsvarar de svenska i engelsksprå- ser behandlades särskilt i kemi- och biologiämnet. Öst- kig litteratur. Axelsson diskuterar också möjligheten att man () visar i sina analyser av läroböcker från -talet använda något av begreppen utbildning för hållbar utveck- att det är vanligt att dessa sakligt tar upp miljöproblemens ling eller lärande för hållbar utveckling vilka som uttryck är orsaker och konsekvenser men utan normativ skrivning. i bättre överensstämmelse med internationella dokument.
Typiskt är att det sista kapitlet i kemiboken handlar om Här intresserar jag mig framför allt för den ekologiska miljökunskap och då beskrivs allt elände människan stäl- dimensionen av hållbar utveckling. Därför använder jag ler till med utan några förslag till lösningar. Eleverna ska begreppet miljöundervisning för utbildning i skola och lära sig att människan hotar sin existens genom att för- lärarutbildning om miljöfrågor och begreppet miljökun- störa naturen. Undervisning som inriktas på beskrivning skap om ämnesinnehållet. Med miljöundervisning menar av miljöproblem anses medföra att elever blir handlings- jag hur en kurs (ett ämne eller ett tema) som handlar om förlamade, oroliga och känner sig maktlösa, och leder inte miljöfrågor organiseras och genomförs. Man tar i detta arbete ställning till målen för undervisningen, hur eleverna Miljöundervisning i miljön kan tolkas dels som att mil- lär sig, hur stoff et väljs, vilka metoder som ska användas jöengagemang har sin bas i kärlek till naturen, dels som och hur kursen ska examineras. Med miljökunskap menar att miljöarbete startar i det lokala samhället och kräver jag det innehåll som handlar om miljöfrågorna. Det fi nns studier utanför skolan. Tilbury () beskriver det som naturvetenskapliga, humanistiska, samhällsvetenskapliga, att man i miljöundervisning om miljön arbetar med huvu- etiska och politiska kunskapsdelar i miljöfrågorna. Fokus det och i miljöundervisning i miljön arbetar med hjär- ligger naturligtvis på olika delar i olika sammanhang men tat. Under -talet etablerades naturskolor i Sverige. De alla kunskapsområdena bidrar med viktigt innehåll för underlättade för lärarna att börja med miljöundervisning eftersom det fanns lärarresurser knutna till naturskolorna. Posch () beskriver traditionell miljöundervisning Det fanns ett antagande om att naturupplevelser leder till på följande sätt: dominans av systematisk kunskap, hög prioritet ges åt väletablerade fakta så att skolan kan upp- Breiting () pekar dock på skillnaden mellan rena rätthålla en god kontakt med den akademiska världen, naturstudier och miljöstudier. En undervisning som har sitt låg prioritet för öppna och kontroversiella ämnen och fundament i naturstudier lär eleverna att konservera natu- för personligt engagemang och delaktighet. Kunskap är ren istället för att delta i framtidsutvecklingen. De måste ofta uppdelad i fack efter akademisk tradition, vilket ger bli duktigare på att förstå varför vi har miljö problem, och tydliga strukturer. Undervisning bedrivs via förmedlings- vilka krafter i samhället som åstadkommer eller förhind- pedagogik. I en förbättrad och förändrad miljöundervis- rar miljöproblem. Det betyder inte att naturstudier sak- ning bör eleverna utveckla dynamiska kvaliteter som krävs nar värde. Tvärtom är de kraftfulla verktyg för studier och för arbetslivets förändringar – självständigt tänkande, ini- uppskattade av elever, men i miljöstudier måste vi fl ytta tiativförmåga, förmåga att samarbeta, ta ansvar, defi niera uppmärksamheten från rena naturobservationer till män- problem, refl ektera och att tänka förutseende.
niskans problematiska utnyttjande av naturresurserna.
Tilbury () skriver att miljöundervisning har för- Miljöundervisning för miljön fi ck tillsammans med ändrats från att huvudsakligen vara Education about the miljöundervisning i miljön ett större genomslag i skolan environment (undervisning om miljön) till Education in the under -talet. Metoder togs fram för att utveckla elev- environment (undervisning i miljön) och Education for the ernas förmåga att utifrån sina egna värderingar agera för environment (undervisning för miljön).
miljön. Problemlösning blev viktigare under -talet även I miljöundervisning i Skandinavien har fokus ofta om det i dokumenten betonats tidigare. Miljöundervis- legat på studier av miljöproblem och vilat på ekologisk ning för miljön innebär att målet för god miljöundervis- kunskapsgrund. Undervisningen har gått ut på att visa ning är att utveckla en bättre miljö. Den går längre än de att naturen blivit skadad och på att lära sig att identifi era beskrivna om och i miljön-strategierna genom att eleverna problemen. Den grundläggande idén är att naturveten- ska utveckla ansvar och aktivt deltagande.
skapliga kunskaper och färdigheter är de viktigaste para- Det fi nns en tendens att betrakta miljöundervisning metrarna för handling och beslut. När miljöundervisning för miljön som ett sätt att modifi era beteenden. Den kan innefatta sopsortering, minskad vatten- och energiför- liserande undervisning. Det kan vara att man liksom i brukning. Men dessa insatser bygger inte på att eleverna hälsofrågor utför ett antal vettiga handlingar som rutin tagit medvetna beslut om vad som ska göras. Miljöunder- t.ex. att sortera papper, använda båda sidorna på pappret, visning ska inte handla om kvantitativa förändringar utan panta burkar, borsta tänderna och tvätta händerna. Att om kvalitativa. Det fi nns en stor risk att miljöundervis- skapa sådana rutiner ger tid och utrymme för träning i ning liksom hälsoundervisning blir moraliserande. Att öva beslutsfattande i frågor där det råder större oenighet om elever i gott miljöuppförande bygger på en uppfattning vad som är riktiga beslut. Det måste också fi nnas en dis- om att om bara goda exempel kan överföras till eleverna kussion om vilka handlingar som faktiskt är bra för mil- så kan de sedan tillämpa dem i andra situationer. Sørensen jön och vilka som är mindre bra. Jag håller med om att () menar att det fi nns en paradigmatisk skillnad mel- både hälso- och miljöundervisning har en tendens att bli lan undervisning som syftar till beteendeförändringar och moraliserande. Att respektera den enskildes beslut är lätt undervisning som syftar till handlingskompetens. Den för- att säga men det fi nns gränser som besluten måste hålla sig sta är moraliserande medan den andra är demokratisk.
inom. Dessutom är målet både för skolans hälso- och mil- För mig är skillnaden som bl.a. Sørensen () tar upp jöundervisning att fl er människor agerar på ett sätt som är mellan moralisering och demokratisk fostran svår att helt bra för hälsa och miljö. Annars har inte undervisningen ta till mig. Jag tycker det är riktigt att elever ska tränas i något berättigande. Det är en balansakt att utan att vara självständigt beslutsfattande och att de beslut de fattar i moraliserande fostra ungdomar så att de som grupp ändrar grunden ska respekteras. Jag är också övertygad om att ren träning i goda miljöhandlingar inte leder till ökade insikter i miljöproblemen. Det behöver dock inte vara så M E att träning i goda vanor genomgående bygger på en mora- 17. Vilken kritik har Breiting mot de rena
19. Vilket problem med den tidiga miljöun-
naturstudierna, enligt textförfattaren?
dervisningen tar textförfattaren upp?
A De inriktas för mycket på eländesbeskrivningar.
A Att enbart beskrivande undervisning kan fungera De lämpar sig främst för redan miljöengagerade.
Att inlästa kunskaper kan vara svåra att omsätta C De lägger alltför stort fokus på problemlösning.
D De inriktas för lite på miljöproblemens orsaker.
C Att naturstudier utan teoretisk grund ofta blir 18. På vilket sätt skiljer sig, enligt textförfat-
D Att det personliga engagemanget försvåras om taren, miljöundervisningen på 90-talet
från den på 70-talet?
A Den är mer lik grundläggande akademisk 20. Hur ställer sig textförfattaren till Søren-
sens resonemang om miljöundervisning-
ens två sidor?
Den är mer inriktad på praktiska naturstudier.
C Den ägnar sig mer åt provtagning och kemisk- A Helt negativ, eftersom det är odemokratiskt att D Den är mer inriktad på problemlösning och Delvis negativ, eftersom man kan påverka C Delvis positiv, eftersom demokratin väger tyngre D Helt positiv, eftersom demokrati och moral är PROVET ÄR SLUT. FINNS TID ÖVER,
KONTROLLERA DINA SVAR.

Source: http://www.studerasmart.nu/wp-content/uploads/2012/09/2007-1-VTlas.pdf